Go jul dårå

Ser ni nu börjar det röra på sig riktigt duktigt tycker jag. Det ser ut som att vi kommer att ha ett första utkast på manuset redan innan nyår vilket ju är fenomenalt. En miljon tack till alla ni som är med och skriver! Hela grejen med samskrivning klarnar tycker jag. Det är verkligen roligt när det funkar bra, när texten växer fram och vi spontant antar olika roller i skrivandet. Det här kan bli stort. Samskrivande alltså. Ebba jobbar på en uppsats i ämnet och jag ser verkligen fram emot den. Spana gärna in denna publikation också där Gabriel Widing skrivit en text om samskrivning.  (Man får leta lite, där finns många bra texter.)

Mer goda nyheter är att vi blivit med producent, Jonas Reinicke kommer att ta hand om den biten vilket vi är otroligt glada för!

Synopsis och bakgrund till Jaqueline

Det har ju slarvats med bloggandet senaste veckorna, men här kommer en snabb sammanfattning av vad som hänt:

Vi har avslutat vår första skrivperiod där vi skrev en scen om dagen under 20 dagar. Vi har inte hunnit med att skriva en ordentlig utvärdering av detta men lite kort kan sägas att mellan 30 och 50 personer har varit inne och skrivit eller följt processen. Det har varit mycket skrivlust och pepp runt det hela. Manuset i denna första version blev väldigt tillspetsat och spretigt vilket i och för sig är roligt men vi har känt ett behov av att styra upp texten för att kunna göra pjäs av den. Dockorna är tillräckligt knasiga som det är kan man tycka. Vi går nu in i en andra fas där vi försöker samla ihop historien och fördjupa delarna. Än så länge har vi kommit överens om ett synopsis och en bakgrundshistoria till Jaqueline. Vi ses nu på söndagar mellan 20 – 22, men manuset ligger uppe att skriva på hela tiden. Först på dagordningen ligger Jaquelines voice over i prologen, epilogen, scen 4 och scen 10.

Synopsis:

En känd rockstjärna, Sami Raket,  blir mördad på Debaser och vår hjältinna Jaqueline kopplar omedelbart in sig själv på fallet. Hon lyckas ta reda på vad som ligger bakom men blir inte trodd av polisen. I stället blir hon efter en rad olyckliga omständigheter själv oskyldigt dömd, inte bara för detta mord utan även för mordet på Sami´s pappa tillika manager, transan Dolores, samt Sami´s livvakt Dolf.
Sanningen är att Dolores för flera år sedan levde ett liv som knarkhandlande lycksökare I Uzbekistan och efter en misslyckad affär var tvungen att fly tillbaka till Sverige illa kvickt. Han tog med sin musikaliskt begåvade son som han sedermera lyckades göra till stor stjärna, men sålde sin dotter, Maria, till den uzbekiska armén för att kunna ta sig hem.
I armén träffar Maria Dolf och passionerad kärlek uppstår. Dolf blir dock av ännu okänd anledning tvungen att döda någon för att rädda Maria och måste fly utan att hinna säga adjö eller förklara sig. Han känner inte  till faderns svek, söker upp honom och tar anställning som livvakt åt Sami.  Maria står återigen lämnad och sviken, ensam i ett uzbekiskt helvete.
Maria lyckas ta sig ut armén och har nu kommit tillbaka för att ta ut sin hämnd. Hon börjar med att mörda sin bror eftersom hon vet att det kommer att knäcka fadern. Hon ger sig sedan efter Dolores men det blir I stället Dolf som tar livet av honom efter att ha förstått vad han gjort. Maria och Dolf försonas och flyr.
Denna mörka och orättvisa historia berättas av Jaqueline från fängelset.
Jaquelines bakgrund:
Jaqueline är en före detta spaningsledare inom polisen som var inblandad I en skandalomsusad  mordutredning där en person blev oskyldigt dömd och tog livet av sig i fängelset innan sanningen kom fram.  Jaqueline utnämndes till syndabock för att inte hela poliskåren skulle dras I smutsen. Hon  blev felaktigt anklagad för att begått ett grovt tjänstefel och fick gå.
Förnedrad och fylld av skam försörjer hon sig nu som privatspanare. Mest jobbar hon med misstänkta otrohetsaffärer, ett relativt ofarligt och lagom förnedrande område som passar hennes låga självkänsla. Hon längtar tillbaka men orkar inte kämpa för sin återupprättelse. På årsdagen av avskedet läser hon i tidningen att en av de verkligt skyldiga cheferna har blivit befordrad och hon väcks ur sin självömkande slummer. Med darrande hand plockar hon fram ett förbjudet minne från förr, polisradion. Hon sätter sig att lyssna och när nyheten om Samis död når henne är hennes tvivel på sig själv borta och hon bestämmer sig omedelbart för att handla. Att lösa ett kändismord skulle ge henne den publicitet och trovärdighet som behövs för att få medierna att lyssna på hennes historia och rentvå hennes namn. Hon vet att hon är en bättre polis än dom flesta och att detta är ett gyllene tillfälle att visa vad hon går för.

Mer samskrivning

Manuset går nu in på sin sista vända, de sista skälvande scenerna när Jaqueline oskyldig åker dit för morden skrivs på söndag och måndag. Passa på att titta in o skriv!  Om du inte hinner nu i veckan, eller om du tillhör den skara skribenter som sörjer att slutet är nära så har vi riktigt goda nyheter…Skrivet fortsätter! Om än inte lika intensivt som nu. Vi kommer fortsättningsvis att  hålla öppet en gång i veckan och slipa på det manus vi har.

Jag kan också med glädje rapportera att minst två skrivprojekt som stammar ur vår dramaturggrupp använder sig av etherpad, och ett samskrivardokument har skapats efter ett inlägg på  Argus skrivforum. Tråden på Argus är startad av signaturen pencil som som (om jag förstår det rätt) bland annat publicerar samskrivna texter på bloggen Liten och rar, små och söta. Dessutom har ytterligare ett samskrivningsexperiment haft den goda smaken att hitta mig på nätet. Det är Johanna Wistrand på Multimanus som startat ett öppet googledokument där man kan skriva på berättelsen om Torkel. Jag var inne och tittade men kom inte på något att skriva. Eller blev lite blyg kanske. Prova ni!

Spänningen tätnar

Lite mer än en vecka har gått sedan vi kickade igång manuset, en tredjedel av scenerna har skrivits och spänningen tätnar. Två nya karaktärer har dykt upp, polisen RITA och BARTENDERN . Vår detektiv JAQUELINE rör sig i cirklar runt det olösta mordet. Vad hände egentligen i Uzbekistan under det sena 80-talet? Och vem är Dolores? Kommer mordet att klaras upp? Och kommer det innebära att fler måste offras på vägen…

Gästskrivare och dramaterger jobbar på, hitills har ett trettiotal personer hjälpt till med att skriva scener. Det är roligt att se hur texterna och tekniken för att skriva utvecklas. Det är väldigt roligt! Hej på er så länge.

Pennan rullar

Tack alla som kom och skrev synopsis på Dramalabbet i måndags! Det blir en riktigt kuslig story. Och en bamsekram till alla dramaterger-AnnaLina, Caroline, Ebba, Ella, Johanna, Ri, Sara och Vera som har lagt stor energi och arbetsglädje på att bearbeta materialet och sy ihop det till en berättelse på 20 scener. Kom gärna tillbaka och skriv vidare, vi fortsätter i ca en månad framåt. En scen om dagen söndag till torsdag, så jobbar vi, alla är välkomna att skriva.

Förutom skrivning bjöd vi även på en liten dockshow som i all sin tafflighet var väldigt rolig att göra. Det var skönt att äntligen få visa upp det vi gör på riktigt och även om det inte var den tajtaste showen ever made så tycker jag vi visade att detta faktiskt kan bli riktigt bra. Både väldigt fint att titta på och roligt att se oss pinna omkring som små arbetsmyror mellan apparaterna.